”Min dröm har blivit sann”

Ända sedan hon var 18 år har Sima Mizan längtat efter att lämna Iran och flytta till Sverige. Som 36-åring kunde hon äntligen göra det, och för tre år sedan kunde hon även uppfylla sin barndomsdröm: att bli bussförare.

Många resenärer i Kallhäll har nog smittats av föraren Sima Mizans leende när de klivit på bussen.

– Jag tycker att det är jätteviktigt att välkomna alla resenärer. Oftast kör jag de tidigaste passen och klockan fem på morgonen är de flesta ganska sura. Men jag ler ändå stort när jag öppnar dörren, säger god morgon – och då är det faktiskt många som blir gladare, säger Sima.

Hon berättar att det var jobbigt när bussens framdörrar stängdes på grund av coronapandemin.

– Då trivdes jag inte alls. Jag är en social person, jag vill ha kontakt med människor om det så bara handlar om att säga ”hej” och ”hej då”. Så jag blev väldigt glad när vi fick skyddsglas och kunde öppna framdörrarna igen.

Drömmar om bussar och lastbilar

Redan under uppväxten var Sima fascinerad av stora fordon.

– Jag drömde verkligen om att jobba med bussar eller lastbilar, men i mitt hemland Iran ansågs det inte okej eftersom jag är tjej. Så jag trodde aldrig att det skulle bli verklighet.

Flera av Simas äldre syskon lämnade Iran för Sverige och när hon fyllde 18 ville hon göra samma sak, men fick inte något tillstånd. Så hon stannade kvar, gifte sig och fick en son. I många år jobbade hon både som frisör och på den myndighet som ansvarar för idrott och idrottstävlingar i Iran.

– 2011 kunde jag hälsa på mina syskon i Sverige för första gången, och min längtan efter att flytta blev bara större. Och två år senare lyckades jag äntligen!

Sima Mizan som pratar i bussens mikrofon.

Föraryrket kändes rätt direkt

2018 blev det dags för Sima att uppfylla sin andra stora dröm. En av hennes kompisar jobbar som bussförare i Stockholm och berättade att de anordnade förarutbildningar, så Sima bestämde sig för att bekosta utbildningen själv och anmälde sig.

– Första dagen på utbildningen var jag jätteglad. Det var mycket nytt och mycket som var svårt, men direkt när jag satte mig bakom ratten så gillade jag det. Jag minns att jag tog ett kort och skickade till mina systrar: Min dröm har blivit sann!

Direkt när hon tagit busskortet fick Sima jobb på Nobina i Kallhäll.

– Eftersom jag bor här och hittar i området kändes det väldigt skönt. Sedan dess har jag utvecklats varje dag, mycket i föraryrket bygger ju på att du har erfarenhet. Men jag vill gärna lära mig snabbt eftersom jag är perfektionist. Så jag ställer många frågor till kollegorna och chefen: Vad gör jag om det här händer? Hur fixar man det här? De är kanske lite trötta på alla mina frågor, skrattar Sima.

Foto: Gustav Gräll

Copyright Nobina 2021