Hur fungerar kollektivtrafiken?

Ansvaret för den upphandlade kollektivtrafiken utgår från den regionala kollektivtrafikmyndigheten inom respektive region. Marknadsföring sker via välkända varumärken som SL, Västtrafik eller Skånetrafiken. Varje kollektivtrafikmyndighet upprättar regionala kollektivtrafikplaner och tar beslut om var det ska finnas offentlig trafikplikt där trafiken upphandlas och delfinansieras med offentliga medel.

Den svenska kollektivtrafikbranschen är i teorin helt avreglerad och det är öppet för privata aktörer att etablera buss-, tåg- eller båtlinjer på kommersiella grunder. I praktiken upphandlas och planeras merparten av den lokala och regionala kollektivtrafiken av de regionala kollektivtrafikmyndigheterna (RKM).

Kollektivtrafiken finansieras till cirka 50 procent av biljettintäkter och till 50 procent av regionbidrag från landstingsskatten. I vissa fall sker finansiering även via kommunalskatten.

På en mer detaljerad nivå kan finansieringen fördelas annorlunda. Vissa linjer finansieras till 90 procent av skattebidrag och till 10 procent av biljettintäkter, som landsbygdstrafik eller båtlinjer. Och stomlinjer i stadstrafik är helt finansierade av biljettintäkter. Kollektivtrafikmyndigheterna upphandlar respektive trafikuppdrag av trafikföretag som Nobina. Oftast är det trafikföretagen som äger och underhåller bussarna, anställer förarna och detaljplanerar tidtabellerna.

Samhällets investeringar i kollektivtrafiken bidrar till några grundläggande nyttor:

  • Ökad rörlighet i samhället på ett jämställt sätt
  • Vidgade arbetsmarknader som ökar sysselsättningen
  • Mer hållbara städer med minskad klimatpåverkan
  • Minskade lokala emissioner och mindre buller
  • Ökad tillgänglighet och minskad trängsel

Investeringarna bidrar även till att öka trafiksäkerheten övergripande, risken att förolyckas under en bilresa är till exempel dubbelt så stor i jämförelse med motsvarande bussresa. Dessutom så främjas folkhälsan, en kollektivtrafikresenär går i snitt dubbelt så mycket som en bilist, och cyklar tre gånger så mycket.

Kommunernas påverkan på kollektivtrafiken

Inom de flesta regioner är det politiken i regionen som reglerar kollektivtrafikens utveckling. Kommunen har ingen direkt beslutanderätt över trafiken, men specifika önskemål och behov utgör normalt sett ett viktigt underlag för regionens beslut. Kommunen bidrar även ofta med extra finansiering om det finns behov av mer kollektivtrafik eller vid andra prioriteringar.

Det är dock främst genom planansvaret som kommunen påverkar utvecklingen av kollektivtrafiken. Planansvaret reglerar var nya bostäder, arbetsplatser och serviceinrättningar ska etableras och omfattar även väginfrastrukturen. En ökad befolkningstäthet och bebyggelse i kollektivtrafiknära lägen är avgörande faktorer för att kollektivtrafiken ska kunna utvecklas i en positiv riktning. Även infrastrukturen påverkar utvecklingen av kollektivtrafiken – den faktiska restiden är den enskilt viktigaste faktorn när människor ska välja färdmedel. Hållplatsernas placering och konstruktion påverkar hur mycket de kommer att nyttjas, och vägarnas utformning styr hur snabbt bussen tar sig fram i förhållande till bilen. Utöver regionerna och kommunerna har Trafikverket en viktig roll i egenskap av väghållare för alla större vägar.

Parkeringsregler är ytterligare en faktor som påverkar människors val av färdmedel. Att undvika krångel med parkering är ett viktigt incitament som gör att människor väljer kollektivtrafiken framför bilen. Kostnaden för parkeringen är dessutom en direkt synlig kostnad vilket påverkar valet av färdmedel.

Hur en busslinje blir till

Att etablera en ny busslinje kan jämföras med byggandet av en ny bilväg. De respektive nyttorna är jämförbara och på samma sätt som bilvägen, skapar busslinjen resmöjligheter där resenärerna vet att busslinjen alltid finns tillgänglig. Dessutom är ledtider och kostnader för busslinjen och bilvägen på en jämförbar nivå. Den stora skillnaden är att busslinjen är tillgänglig för alla och hållbar.

Att etablera en ny busslinje tar normalt sett cirka 18 månader från förslag till trafikstart. De långa ledtiderna beror på att busslinjen ska integreras i ett komplext infrastruktursystem i staden eller regionen. Eftersom införandet av en ny busslinje innebär stora investeringar behöver beslutet utredas övergripande och på detaljnivå. Dessutom måste alla berörda parter ges en möjlighet att yttra sig om förslaget. Om beslutet att utöka trafiken kräver ytterligare fordon tillkommer cirka 12 månaders ledtid från beställning till färdig leverans av en ny buss.

Tidtabeller och scheman

Tidtabellerna för kollektivtrafiken i Europa är synkroniserade eftersom järnvägsnätet och den internationella tågtrafiken kräver det. Då en stor del av busstrafiken ansluter till en tågavgång måste bussens tidtabell justeras utifrån tågets tidtabell. Uppdateringen av tidtabeller sker den andra söndagen i december varje år.

Att planera scheman för bussar och förare är en komplex process som optimeras för att verksamheten ska vara så effektiv som möjligt. Normalt sett är samtliga bussar i trafik klockan 06.30-08.30. Varje avgång som tillkommer under tidsperioden gör att ytterligare en förare behöver anställas och att ytterligare en buss behöver köpas in. Optimeringen av trafiken och framtagande av scheman tar cirka tre månader att utföra, dessutom behöver förarna få tillgång till sina nya scheman i god tid innan de träder i kraft.

Varför väljer människor kollektivtrafik?

Enligt forskning finns det ett antal tydliga drivkrafter som styr människors val av transportmedel och det styr även vilka åtgärder man bör fokusera på för att attrahera fler resenärer att välja kollektivtrafiken.

  1. Relevans
    Bussen går från där jag är, dit jag ska och när jag vill resa. Den mest grundläggande aspekten är att göra en busslinje relevant. För en skolbuss kan det räcka med en tur om dagen som passar skolstarten. För en stadsbuss kan det krävas en avgång var 5:e minut. Vad som är relevant beror på de lokala förutsättningarna längs med linjen.
  2. Restid
    Mäts normalt sett som restidskvot (restid med buss dividerat med restid bil). En restidskvot under 1,3 anses som mycket bra och människor väljer bussen. Restidskvoter över 2 bedöms som mycket dåligt där människor bara väljer bussen om de inte har tillgång till bil. På systemnivå kan man visa att en restid som minskar med 10 procent ökar resandet med cirka 4 procent.
  3. Information och marknadsföring
    Oavsett hur bra en busslinje är gör den ingen nytta om människor inte känner till den. De regionala kollektivtrafikmyndigheterna har ett viktigt uppdrag att göra kollektivtrafiken tillgänglig för alla, vilket inkluderar att alla ska ha tillgång till information om trafiken. Men det räcker inte med att informationen är tillgänglig, det krävs även dedikerade insatser med marknadsföring för att budskapen ska nå ut till alla. Den lokala marknadsföringen är ett avgörande verktyg för att lyfta fram lokala fördelar med det lokala kollektivtrafikutbudet. Mediabilden är ofta kritisk till kollektivtrafiken, rubriker om försenade bussar och kvarlämnade resenärer skapar klick i lokaltidningarna. Därför behövs även ett aktivt marknadsförings- och informationsarbete för att nyansera bilden och lyfta fördelarna.
  4. Komfort
    De viktigaste faktorerna för komforten är främst beroende på reslängd. Fällbara höga ryggstöd, armstöd och tyst miljö kan vara helt avgörande för bekvämligheten på en lång expressbussresa. Den som bara ska åka fyra hållplatser genom stan kanske prioriterar en ståplats med vilostöd nära dörren för att smidigt komma av.
  5. Pris
    Kollektivtrafiken i Sverige är mycket billig jämfört med bilresor, sett till totalkostnaden. Dock kan marginalkostnaden vara mycket hög för en kortare enkelresa. Sverige har en tradition av att premiera vardagsresenärerna och subventionera månadsbiljetterna. Det här synsättet behöver omvärderas i takt med förändrade resmönster och ökat hemarbete. Prisstrukturen behöver bidra till att minska insteget för att välja kollektivtrafiken. Idag är den första resan alltid den dyraste.
  6. Miljö
    Att bussen är miljövänlig vet de flesta om och många motiverar sitt val med argumentet att det är miljövänligt. Det finns dock inte så mycket som tyder på att människor faktiskt byter från bil till kollektivtrafik på grund av miljöaspekten.

Nobina Analytics

Nobina Analytics är Nobinas verktyg för att utveckla busstrafiken mot de gemensamma målen i avtalen med uppdragsgivarna. Inom både befintlig trafik och i analysen av de kontrakt vi vill vinna. Med hjälp av verktyget skapar vi rätt förutsättningar för den övergripande utvecklingen och anpassning av tidtabeller. Vi analyserar resandeströmmar på lokal och regional nivå och övriga relevanta data för att kunna anpassa våra linjer och produkter efter resenärernas behov. Nobina Analytics bidrar med beslutsunderlag på detaljnivå och mer övergripande. Det kan beröra allt från en ny placering av en hållplats för att minska gångtider, till en större linjeomläggning som ska bidra till en effektivare trafik, fler avgångar men till samma kostnad.

Våra lokala affärsutvecklare projektleder det årliga arbetet med Nobina Analytics. Till sin hjälp har de ett team av lokala specialister inom planering, framkomlighet, teknik och förare, samt centrala specialister inom trafikplanering, resandeutveckling och marknadsanalys. För större utvecklingsprojekt kan en ny analys baserad på Nobina Analytics tas fram för ett dedikerat område, liknande det som skett för Barkarbystaden.

  • Fakta som grund till förändringar
  • Utgår från resenären
  • Lokal förankring och kännedom om förutsättningar
  • Sätter in kollektivtrafiken i ett större samhällsperspektiv
Copyright Nobina 2021