Resandet efter pandemin
Hemarbete, inställda eller publiklösa evenemang, stängda skolor och reseavrådan, det finns många anledningar till att resandet med Nobinas bussar minskat kraftigt under covid19-pandemin. Nu när allt fler tecken tyder på att pandemin går mot sitt slut uppstår funderingar kring vad som blir det nya normala. Har beteendet hos människor förändrats i grunden? Kommer de undvika att resa kollektivt?
- Det är en oro som är obefogad. Dels har resandet under pandemin snarast bevisat kollektivtrafikens roll och betydelse, dels finns en tendens hos människor att efter en kris snabbt vilja återgå till tidigare resvanor, säger Daniel Mohlin, marknadschef B2C på Nobina.
Erfarenheter går att dra av tidigare kriser såsom sars-utbrottet i Hongkong och Taiwan 2003, terroristattackerna i USA den 11 september 2001, samt terrorattacken i Londons tunnelbana 2005. Dessa händelser skapade en rädsla för att åka med kollektivtrafiken, men inom en ganska snar framtid gick resandet tillbaka till en normal nivå.
Data visar att kollektivtrafikens andel av det totala resandet minskat under pandemin då människor valt andra transportmedel såsom cykel och bil. De som främst avstått att resa kollektivt är de som haft tillgång till egen bil. Hos dem som regelbundet använder kollektivtrafiken var andelen oförändrad. Studier visar att hemarbete kommer vara vanligt även efter pandemin. Samtidigt har få denna möjlighet. De som främst reser med kollektivtrafiken – skolelever, lärare och vårdpersonal – måste vara på sina arbetsplatser.
- Om vi räknar in påverkan från högre arbetslöshet och fortsatt oro för smittorisker tror vi att detta innebär att resandet med våra bussar kommer vara något dämpat strax efter pandemin. Men eftersom människors vilja att förflytta sig och resa finns kvar räknar vi med en stark återhämtning inom en snar framtid, säger Daniel Mohlin.
I Nobinas analyser av resandeflödena under pandemin noteras förändringar som visar stor potential för kollektivtrafikens utveckling. I de områden där resandet minskat mest har detta främst påverkat morgontrafiken, samtidigt som eftermiddagens rusning kommit tidigare och andelen resor mitt på dagen ökat. Denna större flexibilitet i resandet kan få stora positiva effekter på kollektivtrafikens effektivitet.
- Flexibilitet och individuell anpassning är stort i många digitala branscher, och blir nu allt viktigare även för människors mobilitet. Detta medför behov av nya biljettyper och digitala försäljningskanaler, snabbare och mer flexibel planering av trafiken samt tydligare satsningar på att stärka människors uppfattning om kollektivtrafikens fördelar. Detta har förutsättningar att skapa en ljus framtid för kollektivtrafik. Våra städers utmaningar med trängsel och utsläpp hanteras dessutom bäst genom att premiera hållbara och yteffektiva masstransportsystem såsom BRT och prioriterade busslinjer, avslutar Daniel Mohlin.