”Målet 4 av 10 resor med kollektivtrafik går att nå”

I en rapport som Transportföretagen presenterade i förra veckan konstateras att det går att nå målet att ”4 av 10 motoriserade resor ska ske med kollektivtrafik till år 2030”. Men för det krävs förändringar av kollektivtrafiken, för att möta resenärernas förväntningar.

Som grund för rapporten ligger en Demoskop-undersökning av resvanor, möjliga beteendeförändringar och attityder till kollektivtrafiken.

Utgångspunkten är pandemins negativa påverkan på kollektivtrafiken, då resvanor ändrades, både för jobb och fritid. En av fem i undersökningen uppger att de reser mindre kollektivt efter pandemin. Vad de långsiktiga effekterna blir för samhället är för tidigt att säga:

- Men mycket talar för att utmaningen för att fortsätta öka andelen resor med kollektivtrafik blir tuff, dock inte omöjlig, säger Markus Uvell.

Så vad krävs för att få tillbaka resenärerna, öka attraktiviteten hos kollektivtrafiken, och nå målet om att 4 av 10 motoriserade resor sker kollektivt?

- Bussen måste finnas nära bostaden, anslutningarna bli bättre, liksom informationen. På tredje plats kommer trygghet under resan, vilket förstås också är en viktig fråga i den svenska opinionen i stort, säger Markus Uvell.

Hur ser då allmänheten på kollektivtrafikens nytta ur ett samhällsperspektiv, och individuell nytta?

- En majoritet av de tillfrågade tycker att kollektivtrafiken är viktig för att underlätta vardagen, och väldigt många ser en stor samhällsnytta med att resa med kollektivtrafiken, säger Markus Uvell.

En av de inbjudna talarna vid rapportsläppet var infrastrukturminister Andreas Carlsson (KD). Han började med att tacka branschen för insatserna under pandemin:

- Ni gjorde alla en mycket viktig samhällstjänst, stort tack för det! Och jag tror vi kan se framåt mot en ljusare framtid nu, med tanke på den medvetandehet hos allmänheten som rapporten pekar på, konstaterade Andreas Carlsson.

Han nämnde även regeringens prioritering om att hela Sverige ska fungera, genom bland annat investeringar i transportinfrastruktur där den behövs.

- I dag finns stora underhållsbehov i väg- och järnväg, och de satsningar som görs ska underlätta arbetspendling och godstrafik. Kollektivtrafiken är en viktig del i byggandet av hållbart samhälle, där hela Sverige ska vara med i omställningen, fortsatte Andreas Carlsson som även menade att olika trafikslag måste vävas ihop, inte ställas mot varandra.

- Det är inte transporterna som ska jagas, utan utsläppen.

(Bild: Andreas Carlsson (M), infrastruktur- och bostadsminister)

Även före detta EU-parlamentarikern, numera riksdagsledamoten Jytte Guteland (S) deltog  presentationen av rapporten. Hon liknande kollektivtrafiken vid eleven som är bäst i klassen:

- Kollektivtrafiken får minst fokus inom politiken, eftersom bussen är bäst i klassen gällande klimatavtrycket. Man har ställt om mer mot klimatmålen än vad svensken är medveten om. Men bussen är avgörande i klimatomställningen. Vi behöver vända på utvecklingen så att kollektivtrafiken blir det man satsar på för en fungerande vardag.

Rapporten visar att det finns dålig kännedom om att en stor del av busstrafiken i Sverige är helt fossilfri, trots den höga kännedomen om kollektivtrafikens nytta för klimatet. På påståendet ”Busstrafiken är fossilfri” instämmer bara 26 procent av de tillfrågade:

- Det återstår mycket folkbildning innan svenska folket har en någorlunda korrekt bild av hur lite busstrafiken egentligen påverkar klimatet, konstaterar Markus Uvell.

Rapporten listar fyra nyckelfrågor för framtiden för att nå målen.

- Mycket talar för att en ökning kommer att kräva ett aktivt arbete från såväl branschen själv som från regionala kollektivtrafikmyndigheter. De fyra faktorerna är klimatpåverkan, innovation, mikromobilitet och trygghet, säger Markus Uvell.

(Bild: Från vänster Johan Wadman, vd Svensk Kollektivtrafik, Anna Grönlund, branschchef Sveriges Bussföretag, Markus Uvell, Nordic Public Affairs, Jytte Guteland riksdagsledamot (S).)

Just klimatpåverkan ses som en viktig konkurrensfördel, mot bakgrund av att klimatet är en av de samhällsfrågor som engagerar svensken mest. Men också att kollektivtrafikens minimala klimatpåverkan måste få ett större fokus och bättre kännedom. 

Gällande innovation så pekar rapporten särskilt på potentialen i att skapa mer flexibla biljetter och bättre information kring hur befintliga biljetter faktiskt fungerar.

Mikromobilitet, som elcyklar, lånecyklar, bilpooler vid infartsparkeringar och liknande, lyfts också fram som potential för ökad kollektivtrafik. Smidigare anslutningar mellan bostaden och hållplatserna skulle kunna minska oron för krångel, vilket många svarande har angett som skäl mot kollektivtrafikresande.

Den sista faktorn rör trygghet, där tryggare resor skulle sänka tröskeln för att resa kollektivt. Otryggheten är dock större bland dem som huvudsakligen åker bil än hos de som reser kollektivt.

- Branschen och de regionala kollektivtrafikmyndigheterna kan göra konkreta insatser för att öka tryggheten, men det grundläggande problemet att människor är rädda att utsättas för brott behöver lösas på nationell politisk nivå, konstaterar Markus Uvell.

Även Mattias Goldman, grundare och ledare av 2030-sekretariatet, deltog och har även bidragit med ett appendix i rapporten. Han konstaterade:

- Om två procent av jobbresorna med bil i stället sker med buss så skulle miljönyttan motsvara driften av Karlshamns oljedrivna kraftverk under tre månader.